Man betalar för tjänster (skicka ett paket), så tappar dom bort det, jag ringer för att ta reda på var mitt kära paket finns, dom svarar inte, utan jag måste stå i kö, betala 20c per minut, trycka på knappar för stå i en annan kö, måste lyssna på äcklit plingplong som bedövar mina öron, får aldrig svar ändå, måste lämna soittopyyntö och rings aldrig upp igen. Och däremellan fick jag säga jo/ nej till en maskin som frågade något om en kod.

Så nu har jag betalat ganska många slantar för att få min kamera borttappad och kommunicera med roboter. Vilken fin utveckling i vårt samhälle. 

Hos mina föräldrar har vi ett källarskåp och två vindutrymmen. Det betyder att man kan gömma dit allt man inte vet vad man skall göra med. Poissa silmistä, poissa mielestä. Och så blir det där. Och så skaffar man till greijer. Och sedan ett till utrymme. Och till greijer...

Igår gick vi igenom ett av tre utrymmen.
15 påsar kläder till insamlingen.


PS. Jag har tränat länge på minen.

Det här var inte så lätt som jag trodde. Alltså mitt projekt med att bli av med saker som jag började ett par veckor sedan. Men det beror inte på att jag är dålig och misslyckad. Det beror på att tiden går för snabbt. Det är dom där gråa gubbarna från Momo som fått tillräckligt av dom vuxna i hennes värld och attackerat mig istället.

Efter att jag panikartat rotat igenom mina saker för att hitta nåt jag kan ge bort kom jag på två saker. 1. Jag skall ju till loppis o sälja saker på söndag, så kanske jag bara packar ihop ett par väskor som får portförbud sedan. Det är ju nästan som om jag blivit av med dom den här veckan... Och 2. Igår avhämtade mitt ex två plastpåsar av hans greijer som blivit här o hengat. Så det räknas nog också.

Konklusion: Jag har lyckats.

Nu är det ju siisti att hitta något coolt o fint som ingen annan har?
Och testa på nåt nytt för att se om det sku råka vara din greij!
Speciellt bra passar det då man vill lufta hjärnan lite...

Mina shopping-fynd:

Check out the wasabi powder!
Det blir säkert nå 3kg när man blandat det med vatten!

Sånt här påtande är nog förjävligt, men bara man kommer i gång så är det väl värt det. Hoppas jag. Det tog nog nära på en timme att skriva in sig i Huuto.net och få upp fyra annonser. Får fortsätta senare om jag skall ha upp alla 11par som jag tänkte göra mig av med. 




Eftersom jag varit lat och inte gjort mig av med TVÅ STORA saker som jag lovat skall jag i alla fall överge en stavmixer till min syster i hopp om försoning.

Har alltid tänkt att jag inte är en riktigt typisk kvinna.
Men tydligen har jag levt i en lögn.
Satt och funderade på var jag skall börja med mitt nya 'tömma skåpena' -projekt och hittade längst ner i ett skåp en pafflåda och en kapsäck.

Detta är innehållet:

Har tydligen några gånger tänkt att jag borde byta skor, men sedan hållit mig till gamla i alla fall...

Imorgon är det en vecka sedan jag lovat göra mig av med två stora greijer per vecka...

Greijångest.
Stagneringsångest.
Kärleksångest.

Men jag is inte oroa mig. Solen skiner och det gör mig glad. Och saker kan man alltid bli av med. Och plats kan man alltid byta. Och så vidare.


Hur myky skräp kan det rymmas i ett hem?

Så min plan lyder:
Mellanår från skolan, Sälja allt onödigt. Köpa en kamera. Ta mig till Nya Zeeland (eller nån annanstans). Och se vad som händer. Bra vah?

Första åtgärd:
Jag har smidit en plan på hur jag skall så småningom bli av med allt onödigt. Jag skall varje vecka bli av med två stora prylar (eller två lådor med småskit), och inte alltså till soptippen, utan på nåt ekologiskt sätt.

För att hålla koll på mig själv att jag inte fuskar har jag bestämt mig för att blogga om ämnet! JIPPIII!

 

Bilissumus Maximus (bilguden) måtte vara riktigt förbannad på mig. Vad har jag måntro gjort för att förtjäna allt detta? Jag körde en gång överhastighet i ungdomen. Kan det vara det?

Inte en dag har gått utan någotslag av problem med min kära Peugeot Expert (som jag fick i utbyte efter craschen med Opeln). Igår höll hela inspelningarna på att måsta skjutas upp efter att jag igen fastnat med bilen på den spegelhala isen... Hela grannskapet var igen med och skuffade och kastade sand under decken. Sedan gled den ner på den bakomstående bilen och förblev där för resten av dagen... Snyggt. Som tur finns det taxin i världen (tyvärr inte SÅ många extra slantar för stackars studeranden).

Idag var allt lugn och frid i världen förrän jag tankade monstret. Fullt upp med bensa och sen iväg tänkte jag. Men nej. Klart var det en dieselbil. Så nu sitter jag i Hinausbilen och på väg till uthyrningsfirman för att hämta den trdje bilen på ett par veckor.

På arbetsintervjun frågade dom om jag har körkort. Inte om jag kan köra. Men det körkortet kommer nog att brännas efter detta arbete.

Burn motherfucker burn.